söndag 16 december 2012

Bing bång

När jag startade den här bloggen så tänkte jag från början väva in historier och anekdoter om Klostergården. Tyvärr har det inte blivit så många sådana men i brist på nyheter angående renovering så postar jag här en liten anekdot om kyrkklockorna på Klostergården:

Klockor

På södra fasadväggen finns ett klockspel med 20 klockor som kan spelas både manuellt och automatiskt. Klockspelet har fem olika melodier vilka har överförts till spelverket av Petit och Frantsen i Holland.  

09:00 (10:00 helgdagar) Pris vare Gud, som låter (Sv psalm 177)

12:00 Kristus är väldens ljus (Sv psalm 37)

15:00 ”Helgeandskoralen” komponerad av Folke Alm

18:00 Gud som haver barnen kär (Sv psalm 193)

20:00 Nu är en dag framliden (Sv psalm 187)


Så. Det där var alltså taget från Helgeandskyrkans egen hemsida. Jag som sedan jag flyttade hit har undrat vad det är för melodier som ljuder fem gånger om dagen (vi hör dem inomhus när vi är hemma, och de hörs t o m ända bort till mitt jobb när vinden ligger rätt) har nu fått svar. 

Jag är absolut inte religiös och Lund som stad eller Skåne som region är inte direkt känd för att hysa särskilt många religiösa människor. Däremot har jag märkt att här på Klostergården verkar i princip alla oavsett ålder, etnicitet och socioekonomisk bakgrund värdesätta kyrkan och den gemenskap den bidrar till här utan att de för den delen är särskilt religiösa. Kyrkan är byggd i funkisstil precis som övriga området och liknar en borg med bara tre små fönster. Jag undrar om arkitekten verkligen trodde att Svenska kyrkan som koncept hade en framtid när han ritade den. Oavsett så är jag lite inne på att någon gång våga besöka den (kanske på någon konsert).

torsdag 13 december 2012

Beginning to See the Light

Det är otroligt konstigt väder just nu, till och med för att vara Skåne. När jag cyklade hem från jobbet igår såg jag att det fastnat en mystisk dimma mellan varje höghusblock på Klostergården och ju närmre vårt hem jag kom desto tjockare var dimman... lite som smogen i Mexico City. Vi försöker att hålla oss mest inomhus - Adam skriver övningstentor i kinesiska inför den riktiga tentan på lördag och jag försöker effektivisera den sista veckan innan semestern genom att både stryka och lägga till punkter på att göra-listan och verkligen jobba så hårt jag kan med att färdigställa de flesta pågående projekt... men visst, även jag blir less av att klockan känns som nio på kvällen när hon är fyra på eftermiddagen och att mörkret knappast bjuder in till inspirerande arbete med en målarpensel och jag retirerar mer än ofta till en massa koppar te och just nu Velvet Undergrounds fantastiska toner.

Jag har fylleri-målat en massa smågrejor i köket och är lika fascinerad som vanligt över hur stor skillnad det gör. Imorgon tänkte jag även bli färdig med ALLA väggar i köket och stryka den sega punkten från köksrenoveringslistan. Jag är ändå fascinerad över hur enkelt köksrenoveringen fortskridit. Jag trodde att allting skulle vara mycket svårare och ta mycket längre tid än det gjorde... men det har gått väldigt smidigt hittills och det blir riktigt bra också.

Vintermorgon

Äntligen är allt VVS-arbete i lägenheten avslutat (vi har t o m fått våra toalettknappar lagade) och handdukstorken värmer skönt i badrummet och torkar både kläder och handdukar snabbt som attan. Den är verkligen jättevarm - nästan som ett bastuaggregat. Nu väntar vi bara på att elektrikerna ska komma och göra sitt sista småfix också.

måndag 10 december 2012

Grönt är skönt

Det går inte jätteframåt just nu med vårt lilla lägenhetsprojekt... eller det händer mest småsaker här och där (typ att jag skruvat upp vårt skohorn och lite krokar, oljat ekskivan vid badkaret, limmat lite list och fylleri-målat) som varvas med soff-sovning och alldeles för mycket jazzmusik men så får det vara vid den här tiden på året. Även jag har begränsningar i energin, särskilt när solen går till jobbet ungefär samtidigt som jag och stämplar ut ungefär samtidigt också... och då jobbar jag ca 75%. Jag har i alla fall målat grönt i köket där jag satt filt. Vilket lyft! En så otroligt harmonisk färg (framför allt att slippa se den där mörkblålavendelprickiga hemska tapeten som skar sig med precis allt annat i vårt lilla kök). Nu återstår den lilla väggsnutten bakom kylskåpet, sen är väggarna i köket färdiga.



lördag 8 december 2012

Vägg-projektet

Idag har jag verkligen segat en massa och mest suttit och stirrat på olika att göra-listor... men till slut har jag småpysslat lite i köket och spacklat väggarna och fått upp fiberfilt på dem så att jag kan måla imorgon. Jag "fuskade" lite och bestämde mig för att det tog för lång tid att skrapa ned all tapet så jag satte fiberfilten ovanpå - det den egentligen är till för från början. Nu hoppas jag på det bästa och att tapeten bakom inte släpper från väggen (fast den har ju suttit som berget i övriga lägenheten så det är nog inte så stor risk).

fredag 7 december 2012

Finishfredag

Jag vill inte riktigt erkänna det men jag har börjat räkna ned dagarna till jullovet nu (två veckors kompledigt med full lön, och det är nio dagar kvar om någon undrar). Jag längtar redan efter den gigantiska utandningen det kommer att innebära att vara ledig och komma iväg en liten stund. Fram till målsnöret kör jag klart över den mentala och fysiska hastighetsgränsen och försöker att avsluta så många pågående projekt som möjligt.

Stång i köket med krokar (fast de flesta krokar vi hade var för små). Nu kan vi äntligen hänga upp en massa diskredskap och annat så att vi slipper ha det direkt på diskbänken. Jag ska även plocka upp mitt gamla vägghängda diskställ från källaren.

Inte mitt snyggaste projekt kanske (jag är verkligen skitdålig på att såga rakt) men däremot ett av de projekt som skapat den mest praktiska lösningen av alla saker jag byggt. I städskåpet har det blivit fyra hyllor (fästa med vinkeljärn, skruv och spik) samt en massa "krokar" (mest vanliga sockelspik) så nu kan allt rengöringsmedel och alla städredskap som tidigare stod i botten av skåpet lämna ifrån sig lite plats och därför bli sambo med dammsugaren på riktigt.

Spotlights i "tvättstugan".  Fantastiskt med lite ljus där det tidigare var i mörkaste laget. Jag ska gå ned i källaren imorgon och fixa fram en kabellist så att kablarna inte syns sen.

Är jättejättenöjd med att ha tagit bort den gamla fula nikotingula persiennen i badrummet, putsat fönstret som var täckt av renoveringsdamm  och sen satt på en fönsterfilm. Nu kommer ljuset att flöda in genom fönstret samtidigt som vi slipper att joxa med persiennen så fort vi ska duscha. Jag ska köpa fler växter och ha i fönsterkarmen sen.

tisdag 4 december 2012

Fiff och piff

Det har varit en bra dag idag. Jag var lite trött när jag kom hem från jobbet och trodde att jag inte skulle orka renovera så mycket, men sen mjukstartade jag lite (kände mig mest förvirrad i början) och sen blev det en hel del gjort i köket. Det känns kul med renoveringen just nu eftersom det mesta som är kvar är småprojekt som man kan gå runt och småpilla lite med medan man dricker lite te och lyssnar på Lee Perry. Eftersom jag lånat ut allt mitt spackel till min mammas garderobsbygge kan jag inte fixa väggarna i köket just nu utan istället är det skåpbygge av olika slag som gäller. Jag jobbade ungefär tre timmar idag, sen blev det en halvtimme städning efter det. Imorgon blir det en tur till Bauhaus och Ikea för att köpa allt från sådana där dörrkarmslock till handduksskåp till badrummet. Vår rörmockare Tobbe har varit här i eftermiddag och kopplat in vår tvättmaskin och vår blandare till badkaret.

Tvättmaskinen äntligen inkopplad!

... och blandaren till badkaret!

Mina projekt för dagen: först ut att bygga om det gamla skåpet med bakbord (!) till ett ugnsplåts-, skärbräde och brickskåp. Lite färg på det så kommer det att bli kalasbra sen.

Projekt två: snyggare ventilationslösning till induktionshällen

Projekt tre: sopsortering och förvaring i det gamla frysskåpet. Kände mig så sjukt fiffig: först hade jag bara tänkt ha några krokar eller ett hyllplan för våra sopsorteringskassar men sen kom jag på att jag kunde slå av några träskenor och dra ut några lådor från den gamla garderoben som stod i lägenheten när vi flyttade in (den är i originalutförande och byggd på samma sätt som köksskåpen)... så nu blev det två utdragbara lådor under sopsorteringen.

måndag 3 december 2012

Lugnet

Idag tog jag det bara lugnt efter jobbet och tänkte dra projekt "Fröken stressfri" till sin yttersta spets... ok, jag fuskade och täckte balkongväxterna med en markduk för att det var så kallt ute + satte möbeltassar på våra köksstolar + diskade lite. Men i övrigt har jag inte gjort något som kan klassas ens lite som en hushållsnära tjänst. Jag har läst en massa helt meningslösa bloggar (säkert meningsfulla för de som skapat den, men jag känner ju inte människorna i fråga och det är ju deras liv och inte mitt och därför ganska ointressant för mig). Jag har även slösurfat på nätet i ungefär fem timmar, väntat på att vår rörläggare skulle komma (det gjorde han inte, kan jag berätta) och lyssnat igenom hela "Kind of Blue" av Miles Davis två gånger. Och ätit ca femton små lussekatter och svept en kanna med te... och lärt mig hur man utför massage på en katt.

Hmm... jag kan inte säga att den här dagen har gett mig särskilt mycket tillfredsställelse. Det var längesen jag kände mig så rastlös och malplacé som jag gjorde idag... och stressad... som en liten kanariefågel i bur som mest gick på tå i lägenheten och funderade på hur och vem jag skulle vara.

Jag vet inte om det här inlägget säger mer om mig och mina egenheter eller hur meningslöst det är (för mig) att lata sig, men oavsett har jag kommit fram till att lagom blir bäst även i framtiden, vilket innebär att jag tänke fortsätta med min vardagsrutin som innebär att de flesta dagar renovera en stund efter jobbet och sen se lite på tv innan jag går och lägger mig och sover ca nio timmar.

En grej till: jag jobbar ca 75% på mitt jobb och bor nästan granne med det. Det känns ändå slitigt och jobbigt, ja... men det ger mig ändå mellan ca klockan tre och sex/sju att renovera för att motsvara ungefär en heltidsarbetande normalpendlande människas arbetstid. Dessutom har jag inga barn. För er som aldrig upplevt hur det är att inte ha barn kan jag berätta att man har väldigt mycket tid. Tro mig, jag har provat det där med att låna barn ibland och förstod inte ens hur jag skulle hinna kissa... om jag får barn någon gång så lovar jag att inte hålla på och helrenovera och heltidsarbeta samtidigt.

Såja. Med detta lilla inlägg lägger jag projekt "Fröken bevisa att hon är stressfri" bakom mig och fortsätter med mitt stående avstressningsprojekt "Ansvarsfull stresshantering" vilket fungerat i det närmaste prickfritt de senaste tre åren. Imorgon ska jag bygga köksskåp!



lördag 1 december 2012

Ny kamera

Tänkte göra ett litet inlägg som kontrasterar det gamla inlägget lite... ja, jag vet att det nog var lite väl bittert och man ska vara glad för att folk bryr sig om en och sådär, men jag blev bara lite less på att man aldrig kan få duga. Nåja... på tal om ingenting: jag älskar min nya kamera! Fast som alltid när man köper ny kamera så har jag fått lite prestationsångest över vad jag egentligen ska fotografera och hur. Idag har jag städat bort det förhoppningsvis sista renoveringsdammet här på ett bra tag (rörläggaren kommer ju på måndag men han ska mest skruva rör och inte smutsa ned så mycket och Björn kommer en sista gång och ska måla lite. Jag hann t o m putsa köksfönstren idag (vi såg knappt ut eftersom Björn använt balkongen som sitt sågställe för brädor så det var sågspån överallt)... och igår lyckades jag norpa åt mig två tvättider till idag, fastän det brukar vara jättesvårt att hitta tvättid den närmsta veckan i våra tvättstugor. Underbart att ha rena kläder igen, igår gick jag till jobbet i håliga jeans och knästrumpor.


Inrett badrummet lite. Är inte riktigt nöjd med att det känns så plottrigt runt handfatet. Dessutom är både toapappret och handduken ganska opraktiskt placerade. Får fundera på en annan lösning, tror jag. Annars känns det fantastiskt med en så fin och bra dusch (fast Adam tycker att den är lite trång). Eftersom det är ett ganska kraftigt fall på golvet vid duschen går inte släplisten till duschväggen ända ned på golvet, vilket resulterar i att vattnet skvätter ut en del utanför duschen. Jag ska köpa en längre list och hoppas att det löser problemet. Kolla förresten in den snygga "regnskogs"duschen och den fina glashyllan i duschen som Björn satt upp sen senaste inlägget !

Vår nya "tvättstuga". Älskar att ha växter i badrummet. Senare ska det ju upp en fönsterfilm på fönstret som gör att vi kan ta bort persiennen och släppa in lite naturligt ljus. Under understa hyllan vid tvättplatsen ska jag fixa några spotlights så att det blir lite mer ljus.



Tassar uppåt sträck! Mao börjar trivas i lägenheten igen. Ett tag kändes det bara som att hon försökte att gömma sig bort från all smuts, allt skräp och alla oljud. Nu kan hon ligga på sin favoritplats igen (puffen vid soffan) och vädra magen.
  
Adventsljusstake är redan uppe i köket och led-belysningen på balkongen är fantastisk. I veckan satte jag upp min fina ljuskrona i vardagsrummet och det är så fint att tända ljusen i den. Imorgon ska jag hämta upp allt julpynt från källaren och pynta resten av lägenheten.

Jag tar det lite lugnt den här helgen och har lagt köksrenoveringen åt sidan lite... mest för att andra klagat på att jag är så stressad, men också för att jag har gjort andra saker och varit förkyld och behövt ta det lugnt. Jag känner mig faktiskt sugen på att fortsätta med köket så jag tar nog nya tag på måndag och börjar fixa väggarna. Tills dess ska jag bara njuta av vår fina lägenhet (som är nystädad från topp till tå), vår dusch och all julbelysning. Imorgon kommer min familj på besök efter att vi ätit julbord. Vissa har inte ens sett lägenheten och de flesta har inte sett den sedan någon gång i somras. De ska bli spännande att höra om de tycker att det börjar bli lika fint som vi tycker.

Helgen v. 48 - vem är det som är lycklig och vem luktar bränt?


Ok. Varning, nu kommer det nog ett ganska bittert inlägg:

Det har varit en ganska hemsk vecka. Jag bröt ihop på jobbet i onsdags efter en helt meningslös konflikt om galonbyxor, sen gick jag hem och sov några timmar på soffan för att vakna upp till en mastodontförkylning... sen har Adam varit magsjuk. Hushållsrutinerna som vi försökt sätta upp för att kunna bo ihop har ännu en gång fallerat, vilket följs av stor frustration.

Nästan alla personer i min omgivning försöker att berätta för mig hur stressad jag är, speciellt mina kollegor på jobbet. De baserar det inte på min prestation på jobbet eller på mitt beteende utan på att jag verkar göra så mycket utanför jobbet. Göra. Mycket. Som att städa. Och sätta upp golvlister. Det är inte första gången i mitt liv jag blir otroligt provocerad av att andra människor nästan likt frikyrkomedlemmar försöker att blanda projektioner av skam och löften om frälsning på mig om jag inte går över till deras sida, den goda, lata sidan. För det är ju så fult att vara duktig flicka, ambitiös, ha många järn i elden, drivas av att det händer saker och finns projekt att göra. Man reduceras snabbt till den där "på gränsen att gå in i väggen"-typen som inte kan hantera vardagen och hela tiden känner att hon måste göra saker för att andra ska tycka att hon är duktig. Varför är det så? Är det för att det i deras världsbild inte finns tjejer som faktiskt gillar att göra mycket saker men gör dem för sig själv? Om jag målar vårt kök så kommer främst Adam och jag att njuta av det, antagligen mest jag eftersom Adam har en tendens att inte lägga märke till sådana saker... varför skulle jag då ha målat köket för någon annans skull? Är det för att de tänker att tjejer inte kan göra saker efter eget initiativ för att hon vill utan hela tiden, likt en robot, drivs av yttre påverkan om att hon borde tvätta sin mans kalsonger eller ansvara för matlagningen? Ju mer jag tänker på det desto mer sexistiskt blir hela fenomenet "duktig flicka" och återkommer bara till strukturerna kring att kvinnor fortfarande, fastän det inte är 1800-tal längre, skulle drivas av en mystisk genetiskt styrd mängd måsten gentemot andra och att det är underförstått att hon inte har en trygghet i sig själv utan måste visa upp sina duktigheter för att få bekräftelse. Vem vi kallar "Duktig flicka" blir då ganska vanskligt - för vem vet egentligen vem som gör något för sin egen skull och för andra? Är Kissie duktig flicka? Eller jag? Eller kanske moder Teresa?

Att höra att jag är på väg att bli utbränd är ett ständigt återkommande tema i mitt liv och oftast har jag fått skäll för att jag är en duktig flicka under de perioder jag ser tillbaka på som roligast i mitt liv, t.ex. när jag arbetade på studentnation och kunde klocka in arbetsdagar som varade mellan klockan 10 och 04 och sen började jobba klockan 10 igen. Om jag vore folk hade jag nog hellre ifrågasatt varför jag mår bäst av att vara en duktig flicka istället för att hela tiden försöka pracka på mig skamkänslor för att jag är det. Det är i alla fall det problemet jag brottas med själv, och inte att jag sitter och gråter för att jag känner att "Satan, nu lade jag det här köksgolvet för att mina arbetskamrater skulle tycka att jag var dutkig och inte för min egen skull, uäääääää". Mina egna tankegångar kring mina problem är snarare varför jag föredrar att renovera före att umgås med mina vänner (har jag valt fel vänner eller är jag bara asocial?), varför jag har svårt att hitta balans när jag gör något och verkligen måste gå all-in och vara perfektionist, hur mycket tycker jag att det är roligt att pusha mig själv t.ex. när jag tränar innan det bara blir sjukt... men det är ju inte värre problem än andra har, eller? Det är de frågorna som är mina små ilandsproblem och som jag drabbas med.

Och sen, OM det nu vore så att jag faktiskt är lite stressad, är det väl inte så vansinnigt svårt heller att förstå när vi under de senaste fyra veckorna haft sex stycken hantverkare hemma som jobbat med fyra olika projekt, som stökat ned hela lägenheten, gått hem klockan åtta på kvällen för att avlösas klockan sju nästa morgon, som väsnats otroligt mycket och kommit med krav i sista sekund på saker vi måste fixa, och när vi tvingats leva utan dusch och tvättmaskin under hela den perioden?! Men det är inget vi har kunnat påverka och något som vi vet inte kommer att vara för alltid.

Nej, jag säger som det där facebook-memet som mina lite mer frikyrkliga vänner postat på senare tid: Det är lite synd att vi människor inte kan byta problem med varandra, alla vet ju exakt hur andras problem ska lösas.

Nu är det lördag morgon. Jag har sovit elva timmar inatt, något som inte är helt ovanligt. Nu ska jag äta långfrukost och sen har jag lyckats få en tvättid (rörläggaren hinner inte koppla in vår tvättmaskin förrän på måndag och alla mina jeans är smutsiga). Jag ska städa lite idag och sen baka lussekatter. Ikväll ska jag antingen gå ut och träffa några vänner (Adam skulle ju varit bortrest den här helgen, inte för att det spelar så stor roll, men jag tänkte att det kanske vore roligt med lite annat sällskap då)... och sen ska jag gå och lägga mig och antagligen sova mellan tio och tolv timmar till.... 

(det här sista skrev jag för att vara "duktig flicka" på det sättet en del av omvärlden definierar det, och verkligen bevisa för alla andra att jag är duktig... fast varken är stressad eller utbränd - för då skulle man väl inte bete sig så att man sov typ över tjugo timmar på en helg, åt långfrukost och gick ut och roade sig?!?!)


Jag avslutar med en bild på Mao för att återställa alla eventuella trauman som uppstod efter det här inlägget.

Puss och kram på er alla där ute från duktiga tjejen